7 dagar innan detta par sa ja till varandra, rådde viss panik hos brudparet. Den fotograf de sedan länge hade bokat, hade tvingats boka av och med endast en vecka kvar till bröllopet fanns ingen som kunde dokumentera deras stora dag. Fotografen i fråga är en bekant till mig och som tur var så var jag inte bokad den lördagen utan ordnade ett snabbt möte med paret för att hjälpa dem med detta. Vi träffades på tisdagskvällen samma vecka som deras bröllop var och jag blev blixtkär (jo på riktigt!!) i dessa gulliga två. Ibland har liksom livet ett underligt sätt att lösa problem, där lösningen känns som det allra mest självklara i hela världen och att det aldrig riktigt ens funnits något hinder.
Caroline och Damiens dag blev inget mindre än fantastisk. Både för att det var en vacker och solig sensommardag, att bröllopsdagen innehöll de sötaste ponnyerna jag någonsin sett och att vi skrattade gott när vi zickzackade genom koblajjorna i en hage under porträttfotograferingen. Men också för deras otroligt varma personligheter, deras förmåga att liksom finna sig i att det inte blev som de tänkt, att inte låta paniken ta överhanden och att ta mig till deras hjärtan och sätta sin tillit till att jag skulle göra ett minst lika bra jobb som deras först tilltänkta fotograf skulle gjort.
Tack för allt kära ni, all kärlek till er! <3